Så märker ni AI-genererat innehåll i praktiken

När AI-genererat eller AI-manipulerat innehåll behöver märkas uppstår nästa fråga: hur ska märkningen faktiskt göras? Här går vi igenom hur ni kan märka text, bild och video, var informationen bör placeras och vad ni behöver tänka på för att märkningen ska vara tydlig för mottagaren.

Först: behöver innehållet märkas?

Allt innehåll som har skapats eller bearbetats med hjälp av AI behöver inte märkas. Vilka krav som gäller beror bland annat på vilken typ av innehåll det är, hur AI har använts och hur innehållet publiceras.
 

Den bedömningen går vi igenom i vår artikel När måste AI-genererat innehåll märkas och vad behöver ni göra nu? Här utgår vi från att ni har konstaterat att innehållet ska märkas och fokuserar på nästa steg: hur märkningen kan göras tydlig och fungera i praktiken.

Hur ska AI-genererat innehåll märkas?

Det finns inte en enda obligatorisk etikett som alla organisationer ska använda på allt AI-genererat innehåll. När AI Act kräver att mottagaren informeras ska informationen däremot vara tydlig och urskiljbar och lämnas senast när personen först exponeras för innehållet. Hänsyn ska också tas till tillämpliga tillgänglighetskrav.
 

I praktiken innebär det att märkningen behöver fungera där innehållet faktiskt möter mottagaren. En upplysning som är svår att hitta, har för dålig kontrast eller dyker upp först efter att mottagaren redan har tagit del av innehållet är därför en dålig lösning.
 

En formulering som ”AI-genererad” eller ”AI-modifierad” kan därför vara ett bra komplement till en symbol, eftersom mottagaren inte behöver känna till symbolens betydelse i förväg.

Finns det en officiell märkning för AI-genererat innehåll?

EU-kommissionen har tagit fram frivilliga ikoner för märkning av AI-genererat och AI-modifierat innehåll. Ikonerna kan användas som de är och finns att ladda ner i flera varianter.
 

Ni kan också använda en egen grafisk märkning. Det viktiga är att den är tydlig för mottagaren och används konsekvent, och att den inte presenteras som en officiell EU-märkning.
 

Att använda en EU-ikon eller en egen märkning innebär däremot inte automatiskt att transparenskraven i AI Act är uppfyllda. Märkningen behöver användas i rätt situation och vara tydlig för mottagaren.

EU-kommissionens ikoner är frivilliga och kan kombineras med förklarande text. Ladda ner EU-kommissionens ikoner för märkning av AI-genererat innehåll.
 

Ni kan också använda en egen grafisk märkning. Det viktiga är då att inte presentera den som en officiell EU-märkning och att utformningen inte skapar oklarhet kring vad som faktiskt har gjorts med AI.

Så kan en AI-genererad bild märkas

För bilder som behöver märkas bör märkningen som huvudregel finnas direkt i bilden, så att den följer med även när bilden delas, laddas ner eller används i ett annat sammanhang. En motsvarande lösning, exempelvis ett tydligt overlay i det gränssnitt där bilden visas, kan också fungera. Märkningen behöver ha tillräcklig storlek och kontrast för att kunna uppfattas även när bilden visas i exempelvis ett mindre kortformat eller i ett socialt flöde.
 

Ett enkelt exempel är att använda ”AI-GENERERAD” för en bild som helt har skapats med generativ AI och ”AI-MODIFIERAD” när det är relevant att tydliggöra att ett befintligt bildmaterial har förändrats med AI.
Men formuleringarna ska inte behandlas som juridiska standardetiketter. Vad som behöver kommuniceras beror på innehållet och situationen.
 

Hero-bilden i vår artikel När måste AI-genererat innehåll märkas? är ett medvetet exempel. Den föreställer ett event och ser vid första anblicken ut som ett fotografi, men scenen är AI-genererad. Där har vi valt att lägga märkningen AI-GENERERAD direkt i bilden.

Det är också viktigt att skilja mellan vad lagen kräver och vad organisationen själv väljer att göra. Att vi märker bilden betyder inte att det finns ett generellt krav på att den som publicerar en AI-genererad bild alltid måste sätta en synlig etikett på den. I vårt fall är märkningen också ett medvetet transparensval.

Så kan AI-genererad text märkas

När text behöver märkas bör informationen placeras så att läsaren förstår vilket innehåll upplysningen gäller. Formuleringen bör också beskriva AI-användningen tillräckligt precist.
 

När en AI-genererad text behöver märkas kan upplysningen exempelvis formuleras:
Den här texten har genererats med hjälp av AI.
Om bara en viss del av innehållet har genererats eller bearbetats kan en mer specifik formulering vara bättre. Syftet är att ge mottagaren relevant information, inte att sätta samma AI-etikett på alla arbetsprocesser där ett AI-verktyg förekommit.
 

Det är särskilt viktigt för text eftersom AI Act inte innebär att varje artikel, webbsida, produkttext eller kampanjtext som har skrivits med AI-stöd automatiskt ska märkas. För AI-genererad eller AI-manipulerad text som publiceras för att informera allmänheten om frågor av allmänintresse finns särskilda transparenskrav, men också ett undantag när innehållet har genomgått mänsklig granskning eller redaktionell kontroll och en fysisk eller juridisk person har redaktionellt ansvar.
Det räcker därför inte att fråga om AI har använts. Organisationen behöver också veta hur AI har använts och hur innehållet har granskats före publicering.

Så kan AI-genererad eller manipulerad video märkas

För video behöver informationen fungera även när innehållet konsumeras snabbt och utanför den egna webbplatsen. När mottagaren enligt AI Act ska informeras ska informationen lämnas senast vid den första exponeringen.
 

En märkning kan därför exempelvis visas direkt när videon börjar eller finnas synlig i själva videon från början. Om AI bara har använts för en specifik del av materialet kan det vara mer informativt att beskriva just den delen.

Det ger mottagaren mer information än en generell AI-symbol som inte förklarar vad i materialet som faktiskt har genererats eller manipulerats.

För ljud gäller samma grundprincip. Om det som behöver tydliggöras är att rösten är syntetisk är ”Rösten är AI-genererad” mer informativt än en allmän märkning av hela produktionen. Här gäller också att det är tydligt i själva ljudfilen.

Var ska AI-märkningen placeras?

Placeringen behöver utgå från hur innehållet konsumeras. När transparenskraven i AI Act är tillämpliga ska informationen vara tydlig och urskiljbar och lämnas senast vid den första exponeringen.
 

För bilder som behöver märkas bör märkningen som huvudregel finnas direkt i bilden, så att informationen följer med även när bilden delas, laddas ner eller används utanför den ursprungliga publiceringsmiljön. En motsvarande lösning, exempelvis ett tydligt overlay i det gränssnitt där bilden visas, kan också fungera. För video bör informationen vara synlig eller på annat sätt uppfattbar från början, medan märkning av ljud behöver kunna uppfattas av den som lyssnar. För text bör upplysningen placeras så att kopplingen till det aktuella innehållet är tydlig.
 

Det finns därför en svaghet i att behandla AI-märkning som enbart en fråga för webbplatsens sidfot, metadata eller en generell sida om organisationens AI-policy. Sådan information kan vara värdefull, men när innehållet omfattas av ett transparenskrav behöver mottagaren få informationen i direkt anslutning till mötet med innehållet.
 

Tänk också på vad som händer när materialet lämnar den ursprungliga publiceringsmiljön. Bilder laddas ner, videor bäddas in och innehåll delas vidare. Om märkningen försvinner när innehållet flyttas förlorar den snabbt sitt syfte. Det är ytterligare ett skäl till att låta märkningen följa själva innehållet när det är praktiskt möjligt.

Synlig märkning och maskinläsbar märkning är inte samma sak

En viktig del av AI Act är att skilja mellan de skyldigheter som gäller för den som tillhandahåller ett AI-system och de som kan gälla för den som använder och publicerar innehåll.
 

Leverantörer av AI-system som genererar syntetiskt ljud-, bild-, video- eller textinnehåll ska säkerställa att systemets output märks i ett maskinläsbart format och kan upptäckas som artificiellt genererad eller manipulerad. Reglerna innehåller samtidigt vissa undantag, bland annat kopplade till assisterande funktioner för standardredigering och situationer där input eller dess semantik inte förändras väsentligt. Den tekniska märkningen är inte samma sak som den information en människa behöver kunna uppfatta.
 

Maskinläsbar information kan hjälpa tekniska system och plattformar att identifiera ett innehålls ursprung. En synlig eller hörbar upplysning hjälper mottagaren att förstå vad hen tittar på, läser eller lyssnar på.
 

För den som publicerar innehåll är det därför inte en bra utgångspunkt att anta att metadata automatiskt löser behovet av transparens mot mottagaren.

Glöm inte plattformarnas egna regler

AI Act är inte det enda regelverk som behöver finnas med i publiceringsprocessen. Plattformar som YouTube, TikTok och Meta har egna regler och funktioner för AI-genererat eller AI-manipulerat innehåll.
 

Det innebär att samma material kan behöva hanteras på olika sätt beroende på var det publiceras. En video på den egna webbplatsen och samma video publicerad på en extern plattform befinner sig inte nödvändigtvis i samma regelmiljö.
 

Plattformarnas märkningar bör därför behandlas som ett separat lager i organisationens rutiner. Att en plattform automatiskt lägger till en AI-etikett innebär inte i sig att organisationen har hanterat alla eventuella skyldigheter enligt AI Act eller annan relevant lagstiftning. På motsvarande sätt innebär en egen märkning inte att plattformens publiceringsregler kan ignoreras.

Bestäm hur AI-märkningen ska fungera innan ni behöver använda den

Om varje redaktör, kommunikatör eller marknadsförare själv ska avgöra om innehållet ska märkas, vilken formulering som ska användas och hur märkningen ska placeras, kommer organisationen snabbt att få olika lösningar på webbplatsen, i sociala medier, i annonser och i video.
 

En fungerande intern standard bör därför ange vilka märkningar organisationen använder och vad de betyder, hur märkningen ska placeras i olika innehållsformat, vem som ansvarar för bedömningen före publicering och när frågan behöver lyftas vidare för juridisk bedömning.
 

Den behöver också skilja mellan tre saker som lätt blandas ihop: vad lagen kräver, vad en viss plattform kräver och vad organisationen själv väljer att göra för att skapa större transparens.
 

När de principerna är fastställda kan de byggas in i organisationens befintliga arbetsflöden, exempelvis i CMS, designsystem, bildmallar, videomallar och publiceringschecklistor. Då blir AI-transparens en del av det vanliga publiceringsarbetet i stället för en bedömning som behöver uppfinnas på nytt vid varje publicering.

Behöver ni ta fram en standard för AI-märkning?

För organisationer där AI redan används av flera team räcker det sällan med en generell skrivning i en AI-policy. De som producerar och publicerar innehållet behöver veta vad policyn betyder när en artikel ska publiceras, en kampanj ska lanseras eller en AI-genererad bild ska användas i sociala medier.
 

720gruppen hjälper organisationer att se över AI-policy, ansvar och publiceringsrutiner och omsätta dem i praktiska arbetssätt för AI-genererat innehåll, från märkning och designsystem till granskning och publiceringsflöden. När en fråga kräver juridisk bedömning tar vi in relevant juridisk kompetens.
 

Artikeln innehåller generell information om AI Act och praktisk hantering av AI-genererat innehåll och utgör inte juridisk rådgivning. Enskilda användningsfall kan kräva en separat juridisk bedömning.