“Alla tidningar kan öka sina digitala läsarintäkter”

Martin Ahlquist har 30 års erfarenhet från medievärlden. Han har bland annat varit redaktionschef för Svenska Dagbladet och var en av grundarna av tidskriften Fokus. Idag är han senior konsult på 720gruppen och beskriver sitt arbete som en form av “livräddning”.

Vad menar du med “livräddning”?

Det låter kanske lite drastiskt, men för väldigt många medier har tidigare pålitliga intäkter, som annonsering eller printprenumerationer, gradvis eroderat. Att ta betalt för innehållet i digital form blir därför en existentiell fråga.

Du pratar om läsarintäkter, men medlemstidningar får ju sina intäkter på delvis annat sätt.

Så är det, och det kan i bästa fall ge en respit för tidningarna, men i förlängningen är det väldigt liknande utmaningar som för de rent kommersiella tidningarna. Vi vet att printläsningen minskar trendmässigt, och i förlängningen väcks frågan om varför medlemmarna ska betala allt mer för att nå allt färre. Läsarvärdet är lika centralt för alla.

Okej, men hur gör man det då, om man vill säkra journalistikens framtid med hjälp av digitala läsarintäkter?

Hur lång tid har du?
Skämt åsido – men det finns inga “quick fixes”.
Man måste börja från grunden och verkligen förstå läsarnas behov av journalistiken, och därmed förstå vad som faktiskt driver betalningsvilja. Redan här blir det knepigt eftersom traditionella läsarundersökningar inte kommer ge svaren som behövs.

Och om man lyckas definiera läsarnas behov och betalningsvilja…

Det är då det verkliga arbetet börjar. Innehåll ska anpassas, redaktionens arbetssätt och planering ska justeras, de tekniska förutsättningarna ses över, ton och tilltal i både redaktionell och kommersiell kommunikation ska sättas etc etc etc….

Du har ju en bakgrund i den publicistiska verksamheten, hur har du blivit expert på teknik och marknadsföring?

Det är jag inte.
Det jag däremot har lärt mig är att det bli väldigt svårt att komma någon vart om man inte förstår att alla delar hänger ihop och att man måste få det att synka. Om alla jobbar på med sitt och “levererar i stuprör” så kommer man, utan minsta tvekan, att tappa kopplingen mellan läsarnas betalningsvilja och de journalistiska produkter man i slutänden erbjuder.
Jag besökte en gång ledningen för en av världens största tidningskoncernen, och jag kunde inte riktigt förstå varför de ville prata med mig. Ända tills jag frågade om vi inte kunde blanda folk från den redaktionella och den kommersiella ledningen vid nästa möte. Flackande blickar och skruvade kroppar. Det hade de aldrig varit med om. Vid den tidpunkten var gemensamma veckomöten en självklarhet på SvD.

SvD ja, men hur ska en liten tidning med mycket begränsade resurser kunna jobba med läsarintäkter?

Faktum är att det många gånger går lättare, vilket kanske kan låta lite konstigt. Självklart är det en nackdel att inte ha alla utvecklingsresurser som stora koncerner har, men den lilla organisationen har en superkraft som de stora saknar – smidigheten och snabbheten.
På 720gruppen har vi jobbat med allt från ganska stora organisationer till rena enmansredaktioner och självklart måste man lägga upp projekten utifrån förutsättningarna, men i grunden är utmaningen densamma.

Har du roligt på jobbet?

Eh!? Jag får använda all min erfarenhet och jag får jobba med knivskarpa hjärnor som är experter på sådant som jag inte behärskar. Tillsammans jobbar vi mot ett väldigt tufft, men extremt motiverande mål – att säkra framtiden för journalistiken. Jag tror det besvarar din fråga.